Tuesday, June 1, 2010

Hello Alabama!

Nu har vi kommit fram efter en LÅNG resa. En resa med flyget som började i Stockholm via Köpenhamn och vidare till Atlanta och därefter slutdestinationen Montgomery. Resan började redan kl 04 med att klockan ringde och det sista behövde göras och sedan vänta på taxin. Väl ute på flygplatsen fick vi gott om tid för frukost och slappna av. Det behövdes nog för sen har vi sprungit mellan alla våra "connections".

När vi väl kom till Köpenhamn kom vi inte ut genom gaten från Stockholmsflyget utan satt fast i en sluss. Det tog några minuter av vår dyrbara tid eftersom det var ganska tight till vårt flyg till Atlanta skulle avgå. Med två barn och alla dessa resväskor som handbagage springer vi i en halvtom flygplats (vilket var tur) och i passkontrollen var vi även ensamma. Väl där ser vi Atlanta: "Gate Closed". INTE ROLIGT. Men väl där så får vi komma med på nåder. Både jag och A inser att vi inte kommer få med oss våra 8 resväskor med oss till USA. Men vi har packat baddräkten i handbagaged, plånboken är med så vi lär klara oss konstaterar vi.

Tio timmar senare och en resa där barnen redan efter 14 minuters flygning frågar om det inte är dags att landa. SUCK. Detta lär bli en lång resa, då det inte ens fanns en egen tv-skärm på stolen framför för att kunna välja bland de mängder av filmer de brukar ha att erbjuda. Utan istället är det vuxenfilm i taket... hmmm. Jag har läst många böcker under dessa 10 timmar... och drukit mycket vatten och stått i kö till den trånga muggen...

Jag sitter och läser i "Sky magazine" i Deltas Airlines egna tidning, att Atlanta numera är världens största flygplats. Väl inför landning förstår jag detta och det är nog en av de värsta landningar jag upplevt. Herregud, när vi hemma i en tidning läser att våra plan vara nära varandra i luften (dvs man kunde se det andra planet) så kan jag säga att väl inför landningen i Atlanta räknade jag 5 flygplan som låg i kö efter varandra, under oss, över oss och parallellt med oss. När vi väl går inför landing är det som om piloten ökar farten nedåt för att hinna före alla andra. Det går som en susning genom alla passagerare på det fullsatta planet. När vi sedan ska göra "touch down" så ser vi 5 landningsbanor parallellt. Innan vi ens har satt ner hjulen i plattan åker vi parallellt med ett lika stort plan som ska upp i luften - och det är inte långt emellan oss!!! Undra vad svenska ansvariga myndigheter skulle säga om detta?! Innan vi har kommit av landingsbanan har ytterligare 3 plan lyft. Samtidigt står det 3 plan bakom oss i väntan på att taxa till gate efter deras landning. Lika många står i kö längre bort för att starta. När jag väl kom av planet trodde jag jag kunde dra en lättnadens suck. Men icke!

Ungeför 80 gater för passkontroll möter oss. Personal som står som poliser och dirigerar trafiken slussar mängder av människor som strömmar in. Väl efter 30 min väntar så kommer vi ner till "bagage claim" och vi undrar givetvis om resväskorna kom med planet eller inte. Ingen av oss trodde våra ögon, men där ligger 7 av våra 8 resväskor. Att sedan få dem igenom tullen blir en annan utmaning, men här finns en hel del service så länge man ger dricks. Så vi får gå före genom kön till tullen och vi är alla glada för det, för mängden människor gör att det tar tid och vi har endast 40 mintuer innan nästa plan tar oss till Montgomery. Så nu är det genom en till säkerhetskontroll, kö, klä av sig allt känns det som, ner för rulltrappor, tunnelbana 4 stationer, rulltrapport upp och springa genom en gågata fullproppad med människor liknande Drottniggatan hemma en lönelördag. Två barn, väskor, handbagage, för varma kläder och denna fuktighet som liknar en ångbastu utan dimma gör att både jag och A är genomsvettig vid detta laget.

Nu får vi sitta och vänta på den sista flygningen och det är väl att personalen också är sen vilket ger oss möjlighet att gå på toa och tvätta av oss lite. Sista flygningen är 30 minuter och går fort. Men vårt bagage är borta. Och enligt irriterade medpassagerare är detta mer regel än undantag när det gäller DELTA airlines. Och vad jag erfar så går delta under ökennamnet: Don´t-Expect-Lougage-To-Arrive. Men så farligt var det inte för oss med tanke på hur tight det har varit mellan våra flygningar. Alla resväskorna förutom en kom fram imorse. Glad är jag, för mina och barnen kläder kom fram. A får gå omkring i jeans i några dagar till i värsta fall. Men det finns ju en plånbok och affärer så det löser sig.

2 comments:

  1. Heeej vad kul att ni är här nu. Ja Delta är inte så himla kul att flyga med. Deras plan är inte direkt moderna så att man får egen skärm att kolla på. Jag gillar inte Delta alls. Många amerikanska flygbolag är inget vidare. Ska man dock flyga inrikes här kan jag varmt rekomendera South West, de är toppen!
    Vilken tur ni hade med resväskorna. Skönt att ha en hel del av baggaget med sig. Ja det är en lång och jobbig resa men jättekul att ni är här. Varmt välkommna till Alabama the beutiful som denna stat kallas eller bara Sweet Home Alabama som nu är erat nya hem under det kommande året.
    Kram"

    ReplyDelete
  2. Vi flög med DELTA till/från Atlanta och vi hade egen skärm vid varje säte på den längre flygningen. Våra väskor kom med trots att vi fick springa från vårt Chicago-flyg som var försenat.
    Jag upplevde Atlantas "passkontroll" som oerhört effektiv.
    Efter en del år i USA tycker jag att amerikanska flygbolag har mycket bättre service än t ex SAS och framför allt är personalen mycket mera hjälpsam. Vi har vid ett flertal tillfällen blivit ombokade utan extra kostnader mellan olika flygbolag, t o m en gång då vi kom för sent till ett flyg p g a trafikproblem.

    Ett tips, jämför inte allt med SVERIGE, då kommer er vistelse i USA att bli enormt jobbig.

    ReplyDelete